I förmiddags upptäckte jag de första små honungsrosorna på stora rosenbusken vid husknuten nedanför altanen. Jag tror de brukar slå ut i smyg om natten (eller i tidiga morgontimmen innan jag vaknat). Med sin generösa blomning och vildsinta växtsätt som trotsar alla höststormar är den en av mina absoluta trädgårdsfavoriter.
Rosorna i sig är egentligen ganska oansenliga och deras gula färg bleknar efterhand till cremevitt. Men de doftar alldeles förtrollande! Och jag är ju svag för anspråkslösa blomster.
/ Kristina